Idag ska vi hjälpa min syster och hennes pojkvän att flytta. De har köpt et hus i Kågeröd mitt ute i ingenstans. De närmsta grannarna är danskägda sommarstugor. Nu har jag ju inte varit där ute än men om jag har förstått det rätt så finns det ingen affär i närheten, det finns ingen mobiltäckning och inga fik eller krogar...

Jag har en tumregel för mitt boende... Om jag blir sugen på, säg en snickers klockan halv tolv på natten så ska jag kunna gå och köpa en. Det är vad jag kräver och så har jag det nu. Närmsta statoil ligger sju minuters promenad från min lägenhet.

Jag kan anta att den halvisolering eller vad man kan kalla det som ett hus i skogsbrynet långt ifrån stora staden kan erbjuda tilltalar en hel del människor men jag antar att jag är alldeles för urbaniserad för att lockas av det. I alla fall i längre stunder. Alla vill väl komma bort lite då och då...

Även om jag inte är världens mest aktiva innekille så vill jag känna staden runt om mig. Även om det bara är en stad som Ängelholm som inte är så stor. Jag vill ha mobiltäckning. Jag vill kunna ta en kall öl i goda vänners lag på stan och sen kunna gå hem. Om jag har glömt köpa smör vill ja inte behöva sätta mig i bilen och köra en kvart...

Men jag och mmin syster är väldigt olika på många sätt och jag vet att hon kommer bli lycklig därute i Kågeröd, och det är ju det som räknas.