Det är lustigt hur små menlösa flashspel kan vara beroendeframkallande. Jag har nu suttit framför ett litet spel som heter Canabalt ett tag och försökt klå mitt rekord på 2864 meter. Det går ut på att springa. Hoppar gör man med musknappen. Spela inte på jobbet. Hela dan kommer gå åt.

http://www.canabalt.com/

Håll till godo och lycka till.

Jag och Leona är snart sambos på riktigt. Från månadsskiftet står hon skriven på vaktgatan 22 och från och med årsskiftet har hon ingen lägenhet i Malmö. Tanken var också att vi inte skulle bo i min lilla tvåa hur länge som helst och har satt upp oss på bostadsköer lite varstans. När jag häromdagen ringde till hyresvärden för att få Leonas namn på dörren tipsade tanten om en fyra som blir ledig om några månader. Vi hade egentligen tänkt oss en trea men om man kan få en fyrarummare för strax över sex tusen så vill man i alla fall titta på den. Och det gjorde vi i förmiddags.

Vi sade innan Leona åkte till Malmö och jag till jobbet att vi skulle tänka över hur vi vill göra och att vi skulle prata om det när vi träffades senare på kvällen. Vi hade då redan gått över den ekonomiska biten så vi visste att det bara var själva lägenheten och inte allt runtomkring som vi behövde oroa oss för. För i ärlighetens namn. Vem har sin ekonomiska situation klart för sig när man har näsan i skolböcker eller nävarna i pulverhögar?

Jag gjorde som så att jag föreställde mig lägenheten i mitt sinne, tömde den på de möbler som den hade när vi tittade på den och fyllde den med egna fantasier och möjligheter och jag gillade vad jag såg. När jag kom hem hade Leona förberett med hatt och ja- och nej-lappar. Bara så man slipper biten om vem som ska säga först. Så vi lekte Robinson...

Det blev två stycken JA på lapparna. Så snart blir det flytt igen. Lite över hundra meter längre upp på gatan till en fyra på nittiotvå kvadrat. Det kommer bli hur kul som helst. Även om det blir mer att dammsuga.