Tog reda på vad lite ord betydde. Men efter en stund ville jag hitta på något annat. Problemet är att jag inte vet vad. Jag har nu hamnat i ett tillstånd där jag är i stort sett handlingsförlamad. Jag sulle kunna göra vad som helst, gå och äta en glass, städa, lyssna på en skiva jag inte hört på länge, besöka en vän... Jag borde sätta mig och skriva på Sommarkattsyndikatet men jag orkar ingenting. Jag är så villrådig. Jag går ut, nej det kostar pengar. Jag stannar inne. Och gör vadå? Stirra i taket och gå och lägga sig tidigt. Nej. jag ringer nån. Vem? Vem vill jag umgås med? Hmmm. Och vad ska jag föreslå att vi hittar på? Måste man hitta på nåt....

Och så fortsätter det. Jag misstänker attdetta har att göra med att jag inte rökt på en dag. Jag har inte varit så röksugen men med cigg ahr man alltid något att sysselsätta sig med. Nåt enkelt. Rita kan jag.... nej. det känns inte rätt....

Jag håller på att få nippran.

Hittade idag på DN.se en otroligt underbar lista. Adoptera ett ord heter den.Det handlar om små egna ord, glömda ord och dialektala unikum som folk adopterar och därmed lovar att använda. Såg att det finns fler än jag i Sverige som använder superlativformen av "få" Det vill säga "Färst". Få, färre, färst. Enkelt. Ändå sätter sig folk på tvären. Varför?

Tillbaka till listan. Här har jag många timmar framför mig med att leta upp betydelser till ord som låer roliga och som ligger bra i munnen.

Till exempel, vad betyder frugal? Men det låter bra eller hur. Passar på att länka så att andra också kan ordfrossa lite.

http://www.dn.se/dnbok/adoptera-ett-ord-kampanjen-1.903852#

Jag har precis ringt och pratat med tatueringssalongerna i Polen och de har inga tider. Jag kanske hade lite för höga förhoppningar att de skulle ha lite att göra av någon anledning. Så det verkar som om mina knogar förblir i naturligt tillstånd ett tag till.

Jag har massor av dåliga vanor. Det stör mig och jag funderar nu ut taktiker för att sluta med dessa dåliga ting. Bör man sluta med alla samtidigt elle successivt dra ner på dem en efter en. Cold turkey är ju ofta det bästa alternativet.

Till problemet hör att några av dem är man inte medveten om förrän det är försent. Nagelbitning till exempel. Man bestämmer sig att sluta och sen upptäcker man efter en spännande film att man gjort det igen. Jag har slutat röka vid flera tillfällen och det är ju sant som det är sagt. "Det svåra är inte att sluta, det är att låta bli att börja igen."

Jag vet att viljestyrka inte är en av mina starkaste karaktärsdrag och jag finner ofta ursäkter för mig själv och jag skjuter upp sådana här saker. "Bara röka klart det här paketet." "På måndag slutar jag bita." "När jag fått min nya lägenhet blir det andra bullar..."

Det finns ingen tid förutom nuet. Det förflutna och framtiden existerar inte och har aldrig gjort det och därför kan man aldrig sluta med något annat än omedelbart egentigen. (Märker ni hur jag försöker peppa mig själv?) Jag vill så gärna tro att jag omedelbart kan sluta med alla de saker, alla de dåliga vanor jag har och aldrig mer utföra dem. Men tvivlaren i mig, väl medveten om mina svagheter påpekar ständigt att jag inte har karaktären till att hålla mig ifrån skiten.

Jag försöker ofta... Och däri ligger problemet antar jag. Jag försöker. För försöker man bara är det ingen big deal om man inte lyckas, eller hur?

Taktiker, tillvägagångssätt för att sluta med något som blivit en vana är många. Vem minns "Stopp o väx" för små nagelbitare? En äcklig klet man smorde på naglarna för att de skulle smaka illa. Det funkade inte.

Jag behöver motivation. Att sluta med en dålig vana bara för att den är dålig är svårt. Att ge sig själv ett pris är också ett dåligt alternativ. För när har jag uppnått mitt mål? Ska jag ta ifrån mig priset om jag börjar igen?

Vad fan... hur svårt kan det vara att ständigt ha koll på sig själv så att man aldrig mer utför de dåliga vanor man har? Det kan inte röra sig om mer än fyra, fem stycken...

Fan... det här kommer bli tufft...

Förresten, är det en dålig vana att konstant återgå till sina gamla dåliga?

Semestern närmar sig med stormsteg och ändå verkar tiden dra ut sig som en seg kola som någon glömt på ett fönsterbräde en eftermiddag. Fyra arbetsdagar kvar och vi har mer att göra än på länge på jobb. Det har fördelar och nackdelar. Man kan lura sig att tiden går snabbare men man är i denna värmen mer slut mot slutet av skiftet än vad man är van vid. Värmen går upp över fyrtiostrecket på de högre våningarna på jobb.

Till helgen, på fredag kväll åker jag och min svåger till Polen. Tanken är att jag ska tatuera mig när jag är där nere. Och jag har bestämt mig. Det blir tatueringar över knogarna. Jag var lite tveksam innan jag kom på vad det egentligen skulle stå på mina fingrar för all evig tid. Men sen råkade jag på de två orden. Två enkla ord.

Jag har alltid älskat latinska ordstäv och citat och det blir ett sådant som kommer pryda mig. CREA DIEM... Skapa dagen. Underbart.

Jag var som tidigare nämnt hos frisören idag och det var en behaglig upplevels må jag säga. Hädanefter ska jag alltid gå till samma ställe. Det är inte ofta man hittar en frisör som både ger hårbottensmassage och kan en massa om serietidningar, science fiction och andra coola grejer. Hon var helt klart den bästa frisör jag besökt. Tänkte lägga upp före- och efterbilder för det gör man ju. Efterbilden är den där jag har kortare hår. ;)

Jag lyssnar på P3 livesession just nu och det är till min stora glädje Laleh som spelar. Jag kan inte förklara vad det är... Hennes musik är så fantastisk och hennes glädje och kärlek förmedlas så klart. Kanske är det därför jag varje gång jag hör hennes musik alltid blir smått förälskad i henne.

Hör "Snö".

Vår Europaturné har blivit inställd eller i bästa fall uppskjuten ett år. Trist men sant. Det var Basse som drog sig ur av privata anledningar. Vi kommer dock ta en dag i Köpenhamn så vi inte har repat in en massa låtar helt i onödan. I stället drar jag till Polen en helg med min svåger. Det kanbli intressant. Förhoppningsvis kommer jag hem med en tatuering. Jag leker med lite olika alternativ just nu.

Snart ska jag ner och klippa mig. Min lugg börjar bli alldeles för lång och bångstyrig och jag vill ha en lätthanterlig frisy som man inte behöver arbeta med i en timme för att få dit man vill. Just nu om jag bara kammar mig har jag efter fem minuter en slag Beethoven eller Strindberg-frisyr och det är inte riktigt snyggt. Denna gången ska jag gå till en riktig salong och inte bara den billiga frisören på hörnan. Jag har aldrig betalt över tvåhundra spänn för en frisyr så detta kommer svida men kommer bli intressant. Blir det bra får jag uppdatera min presentationsbild. Vilket jag egentligen borde gjort redan när jag rakade av skägget. Men men...