Det är märkligt det där med hjärnspöken, eller om det är beroende som man inte trodde man hade som gjorde sig påmint.

Sedan nyårsafton har jag inte rört tobak i någon form över huvudtaget. Jag tuggade en hel del V6 i början men hade egentligen aldrig några symptom av abstinens. Visst. Jag kanske tappade humöret nån gång men i övrigt har allt gått bra. Jag har inte något sug kvar längre alls om jag hade nåt från början.

Men så igår när jag precis hade stämplat ut från jobb så sköljde det över mig. Ett otroligt begär och en hunger. Jag blev så maniskt sugen på en cigarett. Hade någon gått förbi då som rökt vet jag inte vad jag hade gjort. Men när jag sedan satte mig i bilen och körde iväg försvann begäret lik snabbt som det upstått. Det var då jag först började tänka på det. Kommer jag ha viljestyrka om det sker i närheten av rökare på fest? Kommer mina vänner neka mig giftet jag suktar efter vid ett så svagt ögonblick?

Eftersom det är enda gången det hänt sedan nyår, och vad är det? Sjuttio dagar? Så är det nog ingen större fara. Säger jag nu ja... Jag har varit ickerökare förut och hållt mig i över ett år... Min inställning till det hela är lite annorlunda nu.