Jag har påbörjat något jag kallar projekt Svergrike för ett tag sedan utan att ha några illusioner om att det ska bli något. Det kan bli vad som helst, när som helst. Ensam eller tillsammans med någon eller några hade jag tänkte detta frö växa, och det har gått ii växlande hastighet. Men det har varit mycket annat på gång, resor, arbetsansökningar, jobb och fler ursäkter. Men jag behöver inte ursäkter när jag inte satt några regler eller deadlines för mitt skrivande. Däremot har jag lite dåligt samvete för att Sommarkattsyndikatet hamnarlite i skymundan för mitt nya projekt.

Men så läste jag Sara Lövestams blogg angående att ta sitt skrivande på allvar och det klingar sanning i mitt sinne när jag läser det. Jag ska ta mitt skrivande på allvar, vad det än är jag skriver för något.

Här har ni adresserna:

http://svergrike.blogspot.com

http://sara.kipara.se/

Jag lyssnade igår på P3 Labb. Ett ofta bra radioprogram som spelar udda och ny musik. Jag hade dålig mottagning i trucken som vanligt men en låt fick mig att leva upp där i den skumpiga hytten.

Sture External av bandet VED.

Coolt namn också. Jag har haft igång deras myspacesida på hög volym nu när jag gått här hemma och diskat och bäddat sängen och njutit för fulla muggar. Snart kommer det en ep. Den får nog ta och införskaffas.

Lyssna själva och njut.

http://www.myspace.com/vedsound

Ibland tänker jag på språket, det är ingen hemlighet. Att jag sedan skulle vara konsekvent i mina åsikter angående språket har jag aldrig sagt. Ibland så anser jag att norrmännen gjorde rätt när de städade upp sitt språk. Det borde vi också göra kan jag tycka ibland. Som alla olika stavningar på tje-ljudet till exempel...

kiosk

tjuv

chips

stjärna

sjal

chans

skift

Ja ni ser... Hade det inte varit enklare med två fasta stavningar till dessa tje- och ske-ljud? Kanske inte. Man kan också se det som att en massa olika stavningar berikar språket. Men kan man med den inställningen stava alla ord som man vill? Det är risky business.

Jag har ockkså en tveksam inställning till bokstaven 'c'. Som norrmännen gjorde sig av med om jag inte minns fel. För egentligen, vad har man för nytta av en bokstav som låter antingen som ett 'k' eller ett 's'? Men jag antar att det går in under regeln med olika stavningar. Jag vet, det ser knasigt ut i skrift om en kanserpatient kommer sycklande. Men där kommer vi också in på det där med olika stavningar. Det bästa är nog att låta saker vara som de är. Det funkar ju rätt bra.