Jag hörde på radion idag att Disney ska köpa Marvel. Jag är orolig för vad detta innebär. Disney innebär inte längre endast Kalle Anka, Musse Pigg och den lilla Sjöjungfrun. Det innebär numera ochså Helylle och återhållsamhet. Jonas Brothers, Hanna Montana. High School Musical och annat ont. Nu ska alltså Wolverine, Punisher och Spiderman sälla sig till deras skara. Hur ska detta sluta? Man får hoppas att Disneykoncernen har vettet att låta Marvel göra det de gör bäst och bara sitta i bakgrunden och håva in cash utan att blanda sig.

Hade det bara varit serietidningar tror jag inte Disney hade brytt sigmen nu är det ju populärt att göra film på klassiska och nya seriefigurer. Ska råheten försvinna? Det har inte varit så rått än men det får för min del inte gärna bli barntillåtet á la Star Wars episode I. Kurvan går åt fel håll. Fantastiska fyran-filmerna var mesiga. Wolverine var i stort sett småsnäll och bara lite grinig i sin egen film. Var var monstret som sket i alla utom sig själv? Ben Affleck spelade Daredevil. (Det är i och för sig gammalt nu men ändå...)

Känns som om man får läsa på lite om det här.

Jag har tagit ledigt på torsdag och fredag för att kunna fixa inför min födelsedagsfest och därför är det "fredag" idag på jobbet. Det är så skönt med korta veckor och man börjar alltid tänka löjliga tankar som "Varför kunde det inte alltid vara så att man jobbar tre dagar av sju och tjänar lika mycket?" De är löjliga för man sätter dem i kontexten att man skulle ha kvar samma jobb och jobba tredagarsveckor. Jag menar... Det finns människor som jobbar tio minuter i veckan och tjänar hundra gånger mer än mig i lön. Förmodligen människor som jobbar med sin dröm.

Man skullle komma på en snilleblixt. Man skulle haft en aha-upplevelse, ett uppvaknande och inse vad som är ens dröm, något som just nu är ett rätt så suddigt begrepp. Och hoppas på att det är något som kan generera massa med cash... Äh förresten. Det räcker om det är något som gör mig lycklig att göra på arbetsveckorna.